Påståendesamlingarna
Ett påstående beskriver vad en källa hävdar, inte vad som hände. Fornmed har i dag tre samlingar av påståenden: en regelbaserad ur SDHK och två piloter där en språkmodell har tagit ut påståendena ur originaltexten och en oberoende andra extraktion har kontrollerat dem.
Vad ett påstående är
Ett påstående har ett subjekt, ett predikat och ett objekt eller värde: Peter i Skeda innehar ämbete häradshövding i Hanekinds härad. Det kan ha en tid och en plats, och det är alltid knutet till den passage som hävdar det, i de flesta fall med ett ordagrant citat ur originaltexten. Varje påstående anger hur det har tagits fram (med regler, av en språkmodell eller för hand) och om det har granskats.
Påståendet säger alltså vad källan hävdar. Om det stämmer är en annan fråga, och den besvaras med bedömningar: en forskares eller en publikations omdöme om påståendets historicitet, om källans äkthet eller om att två namn avser samma person. När bedömningarna går isär redovisas alla, med bedömare och publikation.
Personer, platser, ämbeten och begrepp är entiteter som delas mellan källorna. Kungarna i Västgötalagens konungalängd är samma entiteter som utfärdarna i medeltidsbreven, och samma person behåller sitt id mellan versionerna av databasen.
Medeltidsbreven i SDHK
87 090 påståenden ur 38 113 brev, regelbaserade och ogranskade.
Riksarkivets kartotek anger för de flesta brev vem som utfärdade dem, till exempel ”Biskop Knut i Linköping”. Fältet tolkas med regler till tre slags påståenden: att personen utfärdar brevet (47 979), har en titel eller ett ämbete (20 922) och har ett stånd som riddare eller väpnare (6 282). Påståendena dateras med brevets datum.
Vem ett namn avser avgörs i flera steg. Regenter, påvar och biskopar slås upp i auktoritetslängderna, som anger åren för varje titel. Brevets datering avgör sedan om personen bar titeln då, ännu inte bar den, hade förlorat den eller redan var död. ”Kung Albrekt” år 1395 blir Albrekt av Mecklenburg med anmärkningen att han inte längre var kung. När flera kandidater passar lika bra kopplas brevet inte till någon av dem; kandidaterna registreras i stället som möjliga identifieringar. Stadsråd, kloster och domkapitel blir en institution per ort, och övriga personer slås samman försiktigt när namn, ort eller ämbete och tid stämmer.
Ur regesternas första mening tas dessutom gärningarna: vem som säljer, skänker, pantsätter, testamenterar, upplåter, förlänar, byter, stadfäster, dömer eller utnämner, till vem, vilken egendom det gäller och priset. Det ger omkring 11 900 påståenden. Mottagarna identifieras på samma sätt som utfärdarna, så den som köper jord i ett brev och säljer i ett annat är samma person.
Utfärdarfältet är Riksarkivets registeruppgift och inte ett citat ur brevet, och regesten är en modern sammanfattning. Påståendena har därför inget citat. Kända svagheter är att samma person kan bli flera entiteter när fältet saknar ort eller ämbete, och att altaren och kapell utan ortnamn inte alltid känns igen som mottagare.
Pilot 1: Västgötalagens längder
222 påståenden ur konunga-, lagmans- och biskopslängden, extraherade av språkmodell och kontrollerade med en oberoende extraktion.
Längderna i Äldre Västgötalagens handskrift räknar upp kungar, lagmän och biskopar med korta omdömen. Ur dem har vi tagit ut ämbeten, ordningen mellan innehavarna, föräldrar och syskon, födelseort, död, dråp och gravplats (166 påståenden), och gärningar som kyrkbyggen, broar, gåvor, lagstiftning och erövringar (56 påståenden). Varje påstående har ett ordagrant citat ur den fornsvenska texten, och citaten är kontrollerade mot passagerna.
Piloten prövade granskningsmodellen: en annan språkmodell gjorde en egen extraktion utan att se den första, och en människa avgjorde bara skillnaderna. Versionerna var överens om 157 av 162 påståenden. Personerna är länkade till samma entiteter som i SDHK och biskopslängden. Där längden och den gängse identifieringen inte stämmer överens, som för Emund Kolbränna och Anund Jakob, får längdens person en egen entitet och identifieringen en bedömning.
Pilot 2: Normer i lagarna
2 235 påståenden ur 23 lagtexter, extraherade av språkmodell och kontrollerade i sin helhet med en oberoende extraktion.
Piloten är den första fasen i ett tema om statsbildning genom lagarna. Den omfattar landskapslagarna med fragment och tillägg, Hednalagen, Vidhemsprästens anteckningar, Bjärköarätten, Magnus Erikssons land- och stadslag, Kristoffers landslag och Grágás, och fem ämnen: dråp, edsöre, jäv och oväld, lagstiftning och konungaval.
Normerna har ett begrepp som subjekt och lagen som källa: dråp har påföljd mansbot, nio marker. Predikaten anger påföljd, vem böterna tillfaller, var målet handläggs, vad som krävs, vad som diskvalificerar en domare, nämndeman eller ett vittne, vem som utser och hur lagen definierar ett begrepp. 173 begrepp, från tvebot och mordgäld till sägnarting och kungsnämnd, finns i begreppsregistret med Schlyters och Söderwalls artiklar. Påståenden om vem som stiftade eller stadfäste en lag pekar på personerna, som kung Birger, Magnus Eriksson och lagmännen.
Kontrollen gjordes i två steg. Ett stratifierat stickprov om 53 flockar visade att versionerna täckte samma regler i omkring 85 procent av fallen. Det var för lite, så hela materialet extraherades en andra gång. De 2 034 skillnaderna prövades mot texten, vilket gav 189 tillagda, 58 rättade och 67 borttagna påståenden. Principfrågorna, som hur rån och domarens ansvar ska behandlas, avgjordes av projektägaren. Påståendena är ordnade efter landsdel, så att skillnaderna mellan Götaland, Svealand, Gotland, Skåne, städerna, riket och Island går att jämföra.
Dessutom
Ett litet handregistrerat testfall om Hygelac, Beowulf och ynglingakretsen visar hur oberoende och beroende källor och omstridda identifieringar registreras. Där finns till exempel frågan om vilka gēatas var, med var sin forskares ståndpunkt.
Fortsatt arbete
Påståendesamlingarna ska fyllas på med samma granskningsmodell som i piloterna: en språkmodell extraherar, en annan gör en oberoende extraktion och en människa avgör skillnaderna. En fullständig granskning av varje påstående mot utgåvan skulle ta veckor per källa; modellen koncentrerar arbetet till det som är osäkert. Planerat är:
- Fler faser i lagtemat. Fler brottsrubriceringar och påföljder och de förvaltnings- och statsrättsliga begreppen, för att kunna svara på hur lag och förvaltning växte fram, vilka som var inblandade, varför, och hur landsdelarna skilde sig åt.
- Gärningar ur längderna med oberoende extraktion, som i den första piloten.
- Teman valda efter kunskapsluckor. Ämnena väljs efter de luckor som forskningsöversikter pekar ut. Två förslag är statsbildning och kungamakt jämförd mellan Svealand, Götaland, Gotland, Skåne och de små landen i Småland, och kommersialisering och städer med belägg ur breven, som köping, stad och myntväsen.
- Beowulf-kretsen. Gutertolkningen av gēatas som ett fjärde alternativ, med Wulfstans beskrivning av Gotland, Gutasagan och Jordanes som underlag.
- Fler källor och bättre identifiering. Fler källor att knyta påståenden till, och en fortsatt sammanslagning av personer som förekommer i flera källor, med stabila id:n så att länkar inte bryts.
- Granskade bedömningar. Forskningens ståndpunkter kontrollerade mot publikationerna, så att bedömningarna kan markeras som granskade.
Nya samlingar meddelas under uppdateringar.